Jag antar att detta stämmer. Jag hoppas att detta stämmer.
Det som tynger mig idag är att jag verkligen känner mig ensam. Jag har barnen, men jag kan ju inte begära att de ska umgås med mig hela tiden, ,de har ju ett eget liv.
Dina vänner tänker ni då. Jo klart jag har vänner!! Många vänner....många vänner som har sitt eget liv, sitt eget jobb och där jag inte alltid får plats. Att jag jobbar och har VFU mycket nu hjälper ju inte till. Man kan ju inte begära att alla mina lediga dagar ska passa med deras så då får man helt enkelt sitta själv.
Jag har ju mina hjärtans nära vänner i Skövde och de fattas mig väldigt mycket. De är väldigt långt bort.
Jag rycker upp mig i morgon igen, då är det jobb igen så då får jag annat att tänka på. Jag gillar att jobba. Funderade hur det kommer bli sedan när barnen är utflugna. Lär väl jobba jämt, ta alla extra pass som går att ta.
Kanske är bra det med då går det fort att spara ihop till alla resor jag har planerat att jag ska göra =) Inget ont som inte har något gott med sig!
Sen ska jag väl erkänna att jag hoppas ju på att jag INTE ska vara singel i tid och evighet.
Med risk för att låta desperat, vilket jag inte är, men det suger verkligen att vara singel. Jag är inte gjord för det, verkligen inte! Men en vacker dag så dyker han upp och tar mig med storm! Den där killen som är längre än mig och som kommer älska mig för just den jag är oavsett om jag väger för mycket eller inte!
Vist får man drömma om detta? Kan vara ganska mysigt det med, att fantisera om framtiden. Om hur man skulle vilja ha det. Ni vet, någon att sitta i soffan med, luta sig mot och gosa med, pussa på. Ha någon att planera och resa med. Hålla i handen när man är ute och går. Bli gammal med. Vakna upp bredvid och somna med. Jag kommer fortsätta drömma.
Jag har väldigt många spöken kvar i mitt huvud. Har försökt undvika vågen nu det sista men jag vet att jag inte går ner. Jag har utökat mina promenader till 8-10 km. Det e så himla skönt att gå. Lyssnar på ljudbok samtidigt och tiden bara flyger iväg. Tyvärr orkar jag inte varje dag, speciellt de dagarna jag jobbar dag. Då går jag upp 04.30 och är hemma vid 17. Sen är det sängen igen vid 21. Så de dagarna blir det inte mycket gjort. Försöker tänka på maten men det är inte alltid det funkar heller. Ska skärpa mig igen. Vill inte gå upp. Eller skärpa mig. Jag ska lägga av med allt jävla godis som jag trycker i mig för det är iaf väldigt onödigt, det räcker faktiskt med en gång i veckan. Så från och med nu, godis på lördagar och chips på fredagar, precis som jag haft det förut. Punkt slut. Sen ska jag fortsätta med att jobba på att tycka om mig själv. Så kanske är bra att jag inte är på min målvikt. Jag måste lära mig att jag duger som jag är. Jag kan inte jaga det där "perfekta" hela tiden för ärligt, jag kommer aldrig bli det dära perfekta. Aldrig någonsin. Men jag kan vara mig själv och det kan ju faktiskt duga, räcka. Jag vill iaf aldrig igen känna att jag måste ändra på mig för en killes skull! Nä nu får de ta mig som jag är, med hull och taskig humor, ja allt!
Nu ska jag ta och bänka mig framför ännu en film. Godis och dricka blir det också, idag är det ju lördag. Iaf ett par timmar till. I morgon hoppas jag på en bättre dag.
Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar